Om Svenska datatermgruppen

Svenska datatermgruppen är en brett sammansatt grupp med företrädare för bl.a. språkvården, dagspressen, etermedier, högskolor, branschpressen och företag inom databranschen. Gruppens arbete inleddes i maj 1996. Som samordnare fungerade Terminologicentrum TNC fram till dess nedläggning i slutet av 2018.

Datatermgruppen ger rekommendationer om svenska datatermer – vilket uttryck som bör användas på svenska, hur de stavas och böjs och vad de står för. Det gäller i första hand sådana termer som används av många människor – inte bara av specialister – och i synnerhet där det saknas ett etablerat bruk. I andra hand kan vi också ta upp termer som är mer tekniska eller redan etablerade, men som många ändå är osäkra på.

Några av de organisationer och företag som är företrädda i Datatermgruppen är Chalmers Tekniska Högskola, CGI Sverige AB, International Data Group (IDG), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Språkrådet och Svenska Akademien.

Läs om principerna för Datatermgruppens terminologiarbete på sidan Principer.

Skrivet om Svenska datatermgruppen

Svanberg, Peter (2017). ”Saker som kommunicerar” I: Språkbruk 1

Rajsz, Elena (2017). Översättning av IT-termer från svenska till kroatiska och omvänt (magisteruppsats), Filosofiska fakulteten, Institutionen för skandinaviska språk och litteratur, Zagreb

Holmér, Åsa (2016). Något nytt nästan varje dag – mina erfarenheter som terminolog på TNC. I: Terminfo, nr 2

Karlsson, Anna-Malin. (2012). ”Därför bör man inte säga surfplatta.” I: Svenska Dagbladet, 15 april 2012.

Hannell, Linnea (2012). Kan man inte få säga som man vill? Jo

Språkspanaren (2011). Svenska datatermgruppen

Mattsson, Björn-Eric (2003). De goda, de onda, de fula – och de nya. Några tankar om svensk dataterminologi. I: Språkbruk 3

Palm, Helena (2003). Termgrupper – ett sätt att hantera engelska, svengelska och svenska i svenskt fackspråk. I: Moderne importord i språka i Norden I. Med ’bil’ i Norden i 100 år. Ordlaging og tilpassing av utalandske ord, 2003, s. 55–58

Holmér, Åsa & Seppälä, Katri (2002). Snabel-a, kröllalfa, ät-merkki – det går med det nordiska! I: Nordterm 11: Nordterm 2001 (Tusby, Finland den 13–16 juni 2001)

Holmér, Åsa (2001). ”Vad ska chatta heta på finska? Efcot-projektet, att bygga upp ett europeiskt
forum för dataterminologi” I: Nordiska Studier i Lexikografi 5, Rapport från Konferens om lexikografi i Norden, Göteborg 27.–29. maj 1999, s. 137–145

Karlsson, Ola. (2000). Måste du snart tala engelska med kylskåpet? I: Human IT, 2–3

Karlsson, Ola. (2000). Mail och site – betydelseförändringar av engelska lånord.

af Hällström-Reijonen, Charlotta (1999). ”Default, CPU, pixel, cookie, router, hubb, pushteknik? Jag fattar ingenting!*” I: Språkbruk 2

Karlsson, Ola (1998). Varför printa när du kan skriva ut? – om Svenska datatermgruppens arbete. I: Språkvård 4

Språkrådet. Datatermer